Veckans nyhetssammanfattning börjar med kaoset i helgen när Lyko öppnade en butik i centrala Stockholm. Folk började köa redan kvällen innan för att försöka erövra en åtråvärd goodiebag som Lyko lockade med. Innan öppningsdags var det fullständigt kaos i kön, där många tryckte på och försökte tränga sig, det blev slagsmål, många gräl och en minst sagt otrevlig stämning. 500 goodiebags med grejer för 3500kr hade utlovats, och en massa andra chanser att vinna saker, och det räckte tydligen eftersom avsändaren Lyko uppenbarligen är populär.
Skonasaren Footway har presenterat sitt förslag till lösning av den rekonstruktion man fått beviljad. Den går (som vanligt) ut på att det leverantörer som varit snälla och levererat skor, trots att man slirat med betalningar, nu bara förväntas få 25% av sina fordringar. Bolaget tar in 50 nya miljoner plus omvandlar en konvertibel på 20 miljoner för att kunna betala en fjärdedel av sina skulder. Sen skall man vara klar för att tuffa vidare är det tänkt.
Skohandlaren Rizzo, som nyligen kom ur sin andra rekonstruktion, presenterade en katastrofal kvartalsrapport där man visar att det är långt kvar innan man går med vinst. Frågan är om det inte är meningen att man skall ha en rimlig affärsplan på plats innan rekonstruktionen avslutas så man inte bums hamnar i nya svårigheter?
Second hand är hett, men riktigt hur man skall tjäna pengar på det har inte så många kommit underfull med. Som regel har man ju bara en av varje och att ta produktbilder och skriva beskrivningar utan att kunna smeta ut den kostnaden på mer än högst en såld enhet säger ju sig själv att det inte funkar. Att bedöma skicket på något begagnat är dessutom mycket svårare än att beskriva något nytt där man kan anta att inga defekter alls finns. Jag tror att det bästa är om privatpersoner själva gör upp sina affärer med begagnade saker. Tradera, Blocket och Facebook marketplace är tre bra ställen att sälja på.
Skatteverket vet att det säljs en väldig massa saker mellan privatpersoner, och att de inte är så bra på att berätta vad de tjänar. Därför behöver marknadsplatserna från årsskiftet rapportera alla som omsatt mer än motsvarande 2000 euro. Och lagen gäller retroaktivt, det är 2023 års försäljning som skall rapporteras in i Januari.
Klarna visar vinst, och förbereder sig för börsen. Frågan är om bolaget är färdigbyggt så pass att man är mogen för börsen ännu? Kvartalsrapporter och morgongriniga finansanalytiker som ifrågasätter nyckeltal kan vara jobbiga saker om man fortfarande vill expandera företaget.
Apotea har insett att Morgongåva inte är stort nog för dem och bygger nytt kompletterande lager i Varberg på västkusten. En halv miljard plöjer man ned där, och jag ser utmärkta möjligheter att serva Danmark och Norge därifrån.
Adtraction har med dunder och brak slagit in en redan öppen dörr när de konstaterar i en undersökning att snittköpen är större från desktopkunder än mobilkunder. Jag är inte alls förvånad. För på mobilen köper man sådant som man vet vad det är, och inte behöver läsa om. I sådana fal föredrar jag datorn som det ofta är mycket enklare att få en bra överblick på all info som finns om den produkten jag är intresserad av.
Returerna minskar visar en undersökning. Runt 20% färre returer har man landat i, och tror att det beror på att färre erbjuder fri returfrakt, och att omnisäljare försöker styra returerna till butiker där personalen i alla fall inte behöver stå och packa upp en massa mer eller mindre kreativt förpackade returer.
Singles Day i helgen, Black Week I antågande, och så julhandel och mellandagsrea på det. Låt mig få dra några anekdoter från verkligheten om hur man får sådana dagar att bli extra jobbiga.
- Köp hem massor av billiga etiketter från Kina till din skrivare, så du har hemma när försäljningen exploderar. Testa inte innan att de funkar och inte har ”kinesiska mått”, för det vet ju alla att billiga etiketter från Kina kan man alltid lita på. (Hej Helena!)
- Det brukar ju behövas några fler packstationer sådana dagar, och då kommer de antika klenoderna från källaren och vinden fram. Datorer som inte varit igång sedan förra året. De brukar börja med en tretimmars session för att uppdatera operativsystemet och webläsaren, innan man kommer på att man minsann bytt skrivare sedan förra året och nu skall försöka installera dem. (Hej Abbe!)
- Tro kan man göra i kyrkan, moskén, synagogan, templet eller vad nu ens religion påbjuder. Till årets viktigaste försäljningsperiod behöver man VETA att man faktiskt har en pall med tejp hemma, inte bara tro det. (Hej Erik!).
- Förr i världen fanns det snälla datorhandlare som gick ned till sin butik och ordnade fram ett nytt tangentbord när någon råkat tappa en Red Bull i det, fastän klockan var 23 en lördag. Tveksamt om det finns nu, så se till att ha extra kablar, möss, tangentbord, toner och skrivare hemma. (Hej Jonas!)
- Att öppna upp en ny pall med papper och upptäcka att man köpt hålat papper så att alla artikelnummer på plocksedeln inte finns är inte precis vad man drömmer om när Black Week-försäljningen skall skrivas ut och packas. (Hej Anna!)
- Äta lunch fika gör man inte när man plockar. Då kan en halv räkbaguette råka hamna i en låda som skickas till kund, och doften efter några dagars transport var inte helt angenäm, enligt kunden. (Hej Patrik!).
- Det är skitjobbigt när ett hjul lossnar på stora packvagnen bara för att man trodde att de skulle hålla för evigt. Lite gnissel och att den vägrade gå rakt veckorna innan var inte tillräckliga varningssignaler. Jag kan själv personligen intyga hur jobbigt det är att gå runt med en träkloss sedan och ställa under vagnen så att den inte välter, bara för att det inte fanns fler vagnar.
Det är en bra idé att smörja hjulen, kolla över status på vagnarna och kanske ha åtminstone lite delar i reserv till den. Ladda upp med tejphållare, pennor, saxar, knivar, kartonger, fyllnadsmaterial, papper, etiketter och allt annat ni behöver.
Om ni har truckar och pallvagnar så slarva inte med skorna som skall ha stålhätta, även på tillfällig personal. Kanske är viktigast för dem, som är ovana. Jag har en gång sett hur en man fått en åtta ton tung plåt över foten, och satt fast ett bra tag. Stålhättan klarade det, han fick behålla alla sina tår och var tillbaka på jobbet två veckor senare när svullnaden gått ned. Det var det få som trodde när vi kämpade med att få bort plåten.