Veckans nyhetsspaning börjar vi med billigt kinesiskt skräp. Det kommer ständigt nya aktörer som vill sälja extremt aggressivt prissatta varor av ytterst tveksam kvalitet, tveksamt innehåll och tveksamt ursprung. Är det inlåsta barn, fängslade politiska fångar eller uigurer i koncentrationsläger som tillverkat det hela? Vilka kemikalier har man använt, är elektroniken säker att använda och uppfyller det EU:s normer?
Senast av dessa aktörer är Temu som jag testade lite och blev väldigt besviken på. Det är ont om produktfakta och språket är väldigt dåligt. Som gjort för missförstånd. Sedan visar man bild på en sak, men priset är för något annat. Det finns en minsta beställningsgräns på 100kr som man inte berättar något om förrän i kassan när alla uppgifter redan är inslagna, och så är man väldigt aggressiv i sin marknadsföring med kuponger, tidsbegränsade erbjudanden och mail i mängder. De skyltar gärna med Postnords, DHL:s och Early Birds logotyper tillsammans med Klarnas för att försöka skapa förtroende, och det är lite märkligt att de bolagen gått med på att solka ned sina varumärken genom att delta i det här.
I sin marknadsföring har de svårt att hitta rätt sökord för sina varor, vilket torde göra den aggressiva marknadsföringen mycket dyrare än nödvändigt. Det är inga kompletta sortiment som erbjuds som verkligen skulle kunna konkurrera med en svensk specialiserad butik utan allt de erbjuder är ett påstått lågt pris, som inte är så lågt när man synar det lite närmare. Jag tror de snart ledsnar på att förlora pengar i Sverige.
Då är det desto roligare att läsa om att bolaget Soft Goat lanserar sig i Kina med sina stickade kläder. Kinesisk medelklass är också rimligen trötta på att köpa skräp som går sönder, luktar illa, slutar fungera, krymper i tvätten, nöts ut snabbt etc. Jag tror det finns en stor marknad för svenska E-handlare att hämta i de stora länderna med växande välstånd. Även om alla där inte har råd, så bor det enormt många människor där. Medelklassen där är ändå en enorm marknad att bearbeta. Kina och Indien har så klart flest invånare, men även länder som Indonesien, Pakistan, Nigeria och Brasilien har alla mer än 200 miljoner invånare vardera.
I veckan kom beskedet att skatten på plastpåsar skall tas bort från November 2024. Det var i Januariavtalet 2019 som Liberalerna propsade hårt för denna skatt. Sedan fick Miljöpartiet skulden för den, och nu tycker alltså Liberalerna att det är dags att avskaffa den. Jag jublade inte när den kom, men jag har ju upptäckt hur mycket pengar man sparar när man inte längre köper plastpåsar i parti och minut. Tack Liberalerna, förvänta er dock inte att jag tänker återgå till gamla vanor.
Wakakuu (som jag aldrig hört talas om tidigare) säljer tydligen kläder av det mer exklusiva slaget. Nu har man genomfört ännu en nyemission trots att bolaget de senaste tio åren inte visat vinst ett enda år. Begreppet ”uthålliga ägare som ser långsiktigt” tappar allt värde när det aldrig någon gång dras ett streck.
Intresseklubben antecknar att någon på Wolt tyckte det var dags att skicka ut en pressrelease för att man nu accepterar Swishbetalningar. Man kallar det för ”ett stort och viktigt steg”, och det är närmast episkt roligt att läsa sådana pressreleaser.
Lyko skickar också ut pressmeddelanden om i stort sett allt som händer där. Flaggskeppsbutiker, stora investeringar i lager, marknadschef som slutar och en aggressiv marknadskampanj i Danmark har det berättats om på sistone.
Kanske kan stora bolag som gjort sig intressanta bli influencers? Lyko skickar pressrelease där de berättar om vilket kaffe de har i automaterna, i ett betalt samarbete? Klarna berättar om vem som levererar kuverten som deras inkassobolag skickar ut kraven i, och Svea kontrar med att varje dag presentera Dagens vinnare, i samarbete med ATG, där deras VD Lennart berättar om sina travhästar (han har många).
Apropå stora lager så åkte jag igenom Jönköping i veckan. Herre jösses så många lager det finns där, och i Borås med omnejd. Jobbar alla där med att plocka grejer? Blir det inte svårt att hitta vettig arbetskraft när så många konkurrerar på samma ställe om den arbetskraft som finns? Jag tänker att folk flyttar väl inte så långt för ett jobb som lagerarbetare eller truckförare?
Inflationen visade inte fullt så chockerande siffror som tidigare, 7,5% i årstakt i Augusti jämfört med 9,3% i Juli. Men det är fortfarande en bra bit över målet om 2% inflation, och fortfarande mer än löneökningarna blev i avtalsrörelsen. Utrymmet att handla något annat än livets nödtorft minskar, och det lägger sordin på handeln. Ser man till bara matpriserna har de ökat med 9% på ett år, medan dagligvaruhandeln bara ökat sin omsättning med 6,4%. Det blir med andra ord mer lågpris, enklare mat och extrapriser.
ICA och Coop har det jobbigt på den marknaden. ICA för att de satsat mycket på livets guldkant och gjort sina livsmedelsbutiker att likna saluhallar, med priser därefter. Så klart trevligt att gå in om man söker något gott, men har man inte fest och glamour i blicken har kunderna gått någon annanstans. Coops problem är att de försökt satsa på ekologiskt, som kunderna inte alls känner att de har råd med längre. I övrigt har de ett ganska tråkigt sortiment. Det märks att Coops butiker inte styrs av någon som äger butiken, det blir inte samma engagemang i att skylta, skapa attraktiva erbjudanden, vässa sortimentet etc.
Riskkapitalbolaget Verdane har stängt en fond efter att ha tagit in 13 miljarder i den, och är nu redo att börja investera pengarna. För den som är sugen på att hitta en investerare gäller det att smycka sin gris rätt. Verdane är ute efter ”e-handelsbolag som har starka positioner. Fokus är på bolag som är vinnare även år 2040, när regleringarna förmodligen blivit tuffare på en mängd punkter. Här ser vi framför allt bolag som har en cirkulär affärsmodell.” Investeringarna man gör skall vara i storleken 240 – 1800 MSEK, så det handlar väl snarast om bolag som byggts upp till en bra position där ägaren vill göra en exit och låta någon annan fortsätta att utveckla sin bäbis.